Utbildningspolitik

Samhället har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Det har lett till förändrade förväntningar på skolan, men inte några genomgripande förändringar av skolans organisation och metod. Både lärare och elever lider av detta. Det råder allvarlig betygsinflation i Sverige idag, vilket leder till orättvisa och försämrade förutsättningar för vidare studier. Vi har ett system skapat för betygshets, där elever som inte lyckas förstå den bakomliggande principen på en viss tid ofta stämplas som underpresterande för resten av livet, inte sällan helt felaktigt.

Nedåtgående kunskapsspiral

Det finns stora problem med dagens skola. Var tredje sextonåring är kroniskt stressad och frånvaron är fortfarande omfattande, trots insatser. Byråkrati, administrativa krav och brist på tillit  till  lärarkåren har lett till  högre sjukskrivningar bland lärare, att stora mängder lärare avslutar sitt yrkesliv i förtid och lägre söktryck till lärarutbildningen. Eftersom söktrycket sjunker så sjunker också kraven på lärarutbildningarna och en nedåtgående kunskapsspiral skapas då lärarna själva har allt större kunskapsluckor. Betygen har blivit hur en hel skola bedöms inför val av skola.

Korrekta styrparametrar

Vi måste frigöra tid för lärare att utbilda, leda och vägleda. Det fria skolvalet är i grunden bra, men kräver förändrade incitamentsstrukturer. Betyg som bedömningsmetod har stora brister och utredningar behövs kring bättre metoder för att ge elever konstruktiv återkoppling, för att granska och kontrollera skolors utbildningskvalité, samt för att lösa antagning till högre utbildning. I en kunskapsfokuserad skola mäts de parametrar vi vill optimera mot. Det är inte fallet i dagens betygscentrerade skola, där press från elev, anhöriga och arbetsplats sätts på läraren att sätta höga betyg.

Kunskap i fokus

Idag står tidsmål över kunskapsmål i skolan. Det skapar kunskapsglapp som är extremt svåra att ta igen. Målet i skolan bör vara att träna tills en uppgift är bemästrad, innan man går vidare (i engelskan används uttrycket ”teach to mastery”). Detta kräver att skolan rör sig bort från klasser indelade utifrån ålder och lika lång skoltid för alla, till flexibilitet, individuell studietakt och gruppindelning efter nivå för stunden i de olika ämnena. Det innebär en stor förändring i skolans organisation, som kan tyckas övermäktig, men som går att genomföra stegvis.

Fokusera på kvalitativ tid

Varianter av strategin ”flipped classroom” används redan idag av många lärare. Metoden möjliggör flexibilitet, skalar upp bra med fler elever, och låter lärare fokusera på att ge kvalitetstid till de elever som behöver extra hjälp. Det skapar också möjligheter till en förändrad skolmiljö som stimulerar till kunskapssökande och lärande, där skolbibliotek får en allt mer central roll. Dessa stöttar eleverna i informationssökning, källkritiskt tänkande och med identifiering av och stöd till elever med särskilda behov.

En digitaliserad skola

Digital teknik kan bidra positivt till både lärande, kommunikation och effektivare administration, om den utvecklas i samspel med skola, lärare och elever för att lösa skolans verkliga problem. I digitaliseringen av skolan måste hänsyn tas till elevers integritet, där individens ägande av sin egen information bör vara en självklarhet. En digitalisering vars utformning även bör skapa sömlösa övergångar mellan olika utbildnings- och samhällsinstitutioner.

En ny livssyn

Livslångt lärande kommer vara nödvändigt för framtidens arbetsmarknad, vars kunskapsbehov snabbt förändras. Synen på utbildning och lärande behöver ändras från att vara tidsmässigt primärt sekventiellt till att bli allt mer parallellt så att man kan röra sig mellan utbildning, arbete och fritid mer dynamiskt. Ingen ska hindras i sin utveckling på grund av eventuella misstag i tonåren, utan det ska finnas utrymme att utbilda sig genom hela livet.

Våra förslag för förändring

För att ta oss mot en verkligt kunskapscentrisk skola och livslångt lärande föreslår vi att:

  • Underlätta för lärare att införa varianter av flipped classroom, genom att centralt och/eller i nätverk skapa och tillhandahålla material, samt fortbildning och stödsystem.
  • Tillgängliggöra en nationell digital plattform för kunskapsbedömning inom samtliga ämnen (inklusive, men ej begränsat till, nationella prov).
  • Centralisera eller slumpmässigt distribuerat rättande av nationella prov.
  • På sikt avskaffa betyg, och skifta mot mer kontinuerlig, formativ kunskapsutvärdering.
  • Utreda införande av öppen antagning alternativt utbildnings- eller ämnesspecifik antagning till gymnasium och högskola.
Posted in Sakpolitik.

One Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *