Panoramafrihet

Tycker du det är rimligt att licenspengar ska utkrävas av personer som fotograferar konst på allmän plats, och sedan publicerar detta på t.ex. sociala medier?
Det tycker inte vi. Majoriteten av denna konst är redan betald med skattemedel.
Panoramafrihet är rätten att fotografera offentlig konst. Piratpartiet vill införa en sådan frihet i Sverige.
Här kan du läsa mer om vår kulturpolitik och på wikipedia om panoramafrihet.

Posted in Aktivism, Nyheter, Opinion, På gång i partiet, Piratpartiet i media, Politik, Sakpolitik, Varför vi är pirater!.

3 Comments

  1. Bara för att högsta domstolen dömer att betald licens krävs för att få publicera offentliga konstverk på internet betyder väl inte att Tingsrätt / Förvaltningsrätt i första tviste-instans måste döma likadant, om det nu inte står inskrivet i lag?
    Jag har inte läst lagen men antar att det inte står inskrivet i SFS i.o.m. att ni hänvisar till en Dom, vilket innebär att det endast i det specifika fallet krävdes licens för publicering, inte generellt för alla fall.

    • Högsta domstolens uppgift är att sätta prejudikat, så i liknande fall som detta så kommer tingsrätten använda HDs dom som grund.

  2. Dock är panoramafrihet inte riktigt rätt sätt att lösa det på. För royalty och kostnaden för verket är två helt olika saker.
    Självklart ska ju artisten ha betalt för varje gång verket mångfaldigas. Rimligtvis bör det ske på villkor att de skattepengar som används för att uppföra verket återbetalas stegvis tills de skattepengar som gått till verket är återbetalda.

    Men kräva licens för de enskilda personerna som fotograferar är inte heller rätt väg att gå. Någon mellanväg vore bättre, kanske att man får betala en slags ”kulturskatt” och i denna skatt är det då inkluderat privat kopiering av säg 200 poäng per år, där säg en film kanske är 10 poäng, ett konstnärligt verk säg 5 poäng, en låt med text 2 poäng, och 1 poäng för instrumental/ och/eller böcker.

    Denna kulturskatt skulle ju i första hand kunna gå till att betala konstverk som har uppförts, men sedan det som är över, pytsas ut till artisterna.

    Då skulle du kunna publicera upp till 40 selfies med offentliga konstverk per år utan problem.

    Det behöver nödvändligtvis inte vara någon benhård övervakning på detta, utan det kan vara en riktlinje ungefär som med import av alkohol. Dvs under det så är det för det mesta okej, men kan man bevisa icke-privat så åker man dit ändå.
    Men är det mer än 200 poäng så måste man själv redogöra hur det är privat bruk och ev visa bevis på det (förutom om det är en obetydlig överskridandet av gränsen).

    Över gränsen, då bör det vara rekommenderat att skaffa licens, och då skulle man för enkelhetens skull ha en väldigt enkel licens för privatbruk som inkluderar ett visst extra antal poäng per år mot en väldigt låg årskostnad, och man behöver inte redovisa något utan ansvaret för att licensen följs faller på innehavaren. Och sedan kommersiella licenser med mer krav på redovisning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *