Pengarna i Piracy

Fildelning är grov kriminalitet som drabbar stackars kulturarbetare. I vart fall om du ska tro filmen Pengarna i Piracy som visades den 29/3 på TV4. I en tid där mediabolagens rapportering ifrågasätts väljer TV4 att visa en partsinlaga i fildelardebatten förklädd som en dokumentär, där lobbyistorganisationen Film- och TV-branschens Samarbetskommitté är avsändaren.

Dessa lobbyister dominerar det offentliga samtalet om upphovsrätt samtidigt som brottsliga krafter har tagit plats i fildelningens ekosystem. Att det är så beror på att upphovsrättsindustrin tillsammans med staten har bedrivit en häxjakt på den ideella, decentraliserade fildelningen. IPRED och den kamp mot fildelningstekniken som upphovsrättslobbyn bedrivit har drivit fildelarna från decentraliserad fildelning till centraliserad streaming. Detta har utnyttjats av de kommersiella brottsnätverken som dominerar det utrymmet idag. Justitiemordet på ThePirateBay (TPB) skrämde bort de ideella krafterna från driften av fildelningssidor. Att talespersonen för TPB fanns medskyldig skrämde även bort dem från den offentliga debatten.

Berättarrösten i Pengarna i Piracy deklarerar att ”effekterna [av fildelningen] slår hårt mot den svenska film- och TV-branschen” men faktum är att kvalitén på svensk film och TV är så pass undermålig att den inte står sig i konkurrensen. Att de pengar som dras in istället hamnar hos distributörer genom dåliga avtal tas inte heller upp, något som skulle kunna undvikas om de anammade den tekniska utvecklingen. Svensk filmindustri är idag istället tungt bidragsberoende.

Finansieringen behöver inte ske via distributörer med kopieringsmonopol, tvärtom så finansieras idag mycket av kulturen genom just bidrag. De verkliga offren för dagens upphovsrättsliga ordning är kreatörer och kulturälskare, som får stå åt sidan för distributionsmonopolen. De kreatörer som likt Jamie King vågar följa med den tekniska utvecklingen till nya marknader för varor och tjänster kan distribuera sina filmer via TPB och ändå finansiera dem. Då är en stor internationell spridning genom fildelning en möjlighet, istället för ett hot som det målas upp som i Pengarna i Piracy.

Alexandra Rapaport visar i slutet av filmen upp film- och TV-industrins oförstående attityd när hon ifrågasätter vad fildelning har med demokrati och mänskliga rättigheter att göra. Vi har en lagstadgad rättighet till privat kommunikation. Du ska alltså kunna kommunicera med vem du vill, när du vill, om vad du vill, utan att riskera avlyssning utan särskilda skäl.

Film- och TV-industrin vill ta bort denna rättighet då det enda sättet att veta vad en person kommunicerar om på internet är att ständigt avlyssna allt som skickas. Implikationen av detta är enorm och anledningen till att de vill ta bort dina rättigheter är för att de vill tjäna mer pengar på en affärsmodell som inte fungerar i den digitala era som vi lever i, där alla kan kopiera och distribuera kostnadsfritt. Vi har ett val: fri kommunikation eller dagens upphovsrätt.

Posted in Nyheter, Opinion and tagged , , , , , , , .

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *