Kunskapssamhället

patent

Dagens patentsystem stjälper mer än det hjälper. Det har blivit storföretagens sätt att stoppa hot mot deras ekonomiska dominans. Många miljösatsningar blir inte av och sjuka människor får inte tillgång till medicin, särskilt i tredje världen. Vi vill gradvis avskaffa patentsystemet så att företag och uppfinnare fortfarande kan tjäna pengar, men utan att hämma utvecklingen.

Vi vill skapa ett kunskapssamhälle där man inte behöver storföretagens tillstånd för att uppfinna eller vara innovativ.

Patent är en juridisk konstruktion som ger innehavaren av patentet rättigheter gentemot alla andra. Under en begränsad tidsperiod får patentägaren rätt att hindra andra från att använda den uppfinning patentet gäller.

Patenten skapas via nationell lagstiftning men också via många internationella konventioner. De som berör Sverige är Europeiska patentkonventionen (som är fristående från Europeiska unionen), Pariskonventionen och TRIPs-avtalet.

Patentens syfte är att begränsa användandet av kunskap. De ska skydda den som äger rättigheten till patentet från konkurrens under minst 20 års tid. Patent hindrar överföring av teknologi från i-länder till u-länder.

Men de innebär också hinder för våra nya småföretag. Stora företag har råd med många ansökningar men framför allt bevakningen av rättigheterna. Då domstolsprocesser är dyra och kräver juridiskt specialkunnnande har småföretagare varken tid eller råd att bevisa att de inte gjort något intrång om de blir anklagade, eller att få rätt mot ett större företag som gör intrång i deras rättigheter.

Det finns fyra specialfall av patent som fått stor uppmärksamhet fram tills idag

LÄKEMEDELSPATENT

De tidigaste läkemedelspatenten gällde bara processen för framställning av läkemedlen. Efter lobbying från industrin ändrades detta i i-länderna till patent på själva molekylerna på 70-talet. Vad man kallar ”tvångslicenser”, när staten går in och tvingar patentägaren att licensiera ut tillverkningen till ett lägre pris än patentägaren vill ha, brukades också flitigt i i-länderna fram till 1980-talet. TRIPs-avtalet införde dock stränga restriktioner på möjligheten till tvångslicensiering, och även om dessa till viss mån luckrats upp är tillgång till billiga läkemedel fortfarande ett stort problem. I-länderna inför stränga restriktioner på kunskapsöverföring i handelsavtal slutna vid sidan av Världshandelsorganisationens förhandlingar. I slutändan har alla försök att gynna tillgången till läkemedel för u-länder bara lett till att stora u-länder som Indien och Brasilien exporterat läkemedel till andra länder.

Exempel – Den 12:e november 2008 beslagtogs en last av AIDS-medicin som skeppades till Nigeria via Holland. Medicinen var tillåten i både Nigeria och i Indien där den tillverkats. Den ansågs däremot bryta mot ett Holländskt patent och därför brändes AIDS-medicinen innan den nådde Nigeria. År 2007 dog 170.000 människor i AIDS i Nigeria.

”Ett patent är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning, det vill säga en teknisk lösning på ett problem.” – Patentverkets hemsida.

MJUKVARUPATENT

På 1980-talet började den framväxande mjukvaruindustrin lägga patentansökningar på helt uppenbara uppfinningar. Mjukvara är inte bara en serie logiska instruktioner som av den anledningen borde exkluderas från patenterbarhet, utan är också föremål för ett uttryckligt undantag i EPC, Europeiska patentkonventionen! Trots det är nästan 20% av alla patent som beviljas under EPC mjukvarurelaterade. Mjukvarupatent sätter käppar i hjulen för små mjukvaruutvecklare som måste navigera runt de mest uppenbara lösningarna på logiska problem, och hindrar den uppsjö av fritidsprogrammerare som arbetar på öppna lösningar som Linux när de vill sälja sina produkter. Mjuvarupatent har varit föremål för en av de största medborgarkampanjerna i Europa på 2000-talet. Ett föreslaget direktiv från 2002 resulterade i att parlamentet 2005 helt förkastade det lagförslag som skulle tillåtit patenten. Det är första och troligtvis enda gången parlamentet gjort sig av med ett helt lagförslag under andraläsningen i beslutsordningen och det visar att vi tillsammans kan påverka besluten i dessa frågor.

Exempel – Tomtom, GPS-tillverkaren från Holland, använder Linux i sina GPS-enheter. Microsoft kräver att Tomtom betalar licenspengar för patent trots att Microsoft inte hjälpt till i utvecklingen av Linux.

”Att med hjälp av patent inhägna våra allmänningar, de intellektuella och vår biologiska mångfald, är den ultimata formen av kolonisering.” – Vandana Shiva

PATENT PÅ GENER

Genom att ändra på generna i växter och djur kan man uppnå nya egenskaper hos dessa. Akvariefiskar som lyser rött i mörkret och växter som förgiftar skadedjur eller själva tål bekämpningsmedel är exempel på genmodifieringar. Dessa genmodifieringar är sedan 70-talet, när patentering av gener blev möjlig, oftast kraftigt patentskyddade. Patenten ger företagen ensamrätt på djuren och grödorna. Det blir alltså olagligt för lantbrukare att själva spara utsäde från sina marker för att så detta nästa år utan en betald licens från företaget. I USA har det till och med gått så långt att lantbrukares grannar via vinden fått in genmodifierad säd i sina åkrar och därmed stämts på miljonbelopp. Deras smittade åkrar innehåller ju patenterade grödor som de inte har rätt till att odla.

Exempel – Amerikanska storföretaget Monsanto lobbar hårt för att få fattiga bönder att köpa företagets produkter. Företaget åker ut till små byar och marknadsför sina frön genom att lova hög avkastning och ett mindre bruk av bekämpningsmedel och därmed lägre kostnader. Många fattiga bönder har då övergivit sina traditionella odlingar och köpt Monsantos patenterade och dyrare genmodifierade frön. Men avkastningen har inte blivit så hög som företaget lovat. I många fall har bönderna inte fått någon skörd alls. Inte heller har de sluppit använda bekämpningsmedel. Eftersom de måste betala Monsanto för utsäde år efter år har de tvingats ta banklån som de inte har kunnat betala tillbaka. För över 25 000 indiska bönder har skuldbördan blivit så tung att de har tagit sitt liv.

”Världen skulle må bättre utan patent” – Piratpartiet.

PATENT PÅ MILJÖVÄNLIG TEKNIK

Ett allt större problem för u-länder är att de trots ökande tillgångar har svårt att satsa på miljövänlig teknologi. Energibesparingar, avfallshantering och produktionsmetoder som inte skadar arbetare försvåras av att tekniken, trots att den finns, inte går att genomföra i verkligheten, eller i alla fall försenas avsevärt. För en u-landsbefolkning i behov av mer energi och bättre möjligheter till en smidigare vardag är patenten ett stort problem – lokala investerare får ju inte satsa på hållbara lösningar utan att hållas tillbaka av i-landsföretagen! På internationell nivå har man börjat förespråka ett system liknande det som finns för läkemedel, men i verkligheten har det systemet inte skapat någon bra teknologiöverföring. Vi behöver starkare åtgärder för att u-länder ska kunna både utvecklas industriellt och utvecklas hållbart.

Exempel ( ett postivt! ) – I januari 2008 startade IBM, Nokia, Pitney Bowes, Sony och WBCSD Eco-Patents Commons. Där lägger de sina patenterade lösningar inom miljöområdet, som därmed blir fria att använda för alla. Öppenkällkods samarbeten som Linux har övertygat dessa företag att fritt användbar kunskap leder till en ökad innovationstakt som snabbare bidrar till en bättre miljö.

VI BEHÖVER EN FÖRÄNDRING
  • Kunskap mår bra av att spridas! Industrin mår bättre av tillgång till kunskap och satsningar på produktutvecklingen snarare än patentbevakningen.
  • Patenträtten måste ersättas med ett system som säkerställer lyckade innovationer. Innovationer är idéer som omvandlats till produkter, och inte stannat på pappersstadiet.
  • Patentens skadliga effekter är väldokumenterade!
  • Både u-länders och i-länders industrier blir konkurrenskraftigare och rikare av att ta del av kunskap och framsteg. Patenten måste avskaffas!

Amelias patentkurs Till självkostnadspris kommer vi gärna och berättar om både patent och Piratpartiet. 

Publicerat i Uncategorized med etikett , , , , , , , , , .